Håll dig uppdaterad med
händelser, nyheter och erbjudande från Svenska Golfmuseet.

Registrera dig här för vårt nyhetsbrev och få information direkt till din inkorg.

 



     
    Powered by Get a Newsletter

    Golfen formades

    The history of golf

    Det var i Skottland golfen formades till den sport all världens golfentusiaster känner. Till ”Leken med klubba och boll” förs ett tredje element nämligen hålet, som ger spelet en bestämd mening – att komma i mål på så få slag som möjligt. Redan under 1400-talet torde det skotska spelet med klubba och boll blivit ett utbrett nöje inom aristokratin. Annars hade knappast så många kungliga påbud om förbud av golfspel behövt fattas. Men även kungarna roades till slut av spelet och från 1503 finns bevis för att golfen nått upp till den högsta makten. I de kungliga räkenskaperna finns en räkning från ”The Royal Clubmaker”. Kungen, James IV, spelade året därpå en match mot earlen av Boswell. Kanske skaffade han sedan nya klubbor, för han förlorade matchen.

     

    Under den katolska epoken fanns det två slags golfspel i Skottland. Ett för ”vanligt folk” som kallades shinty och som spelades med träklubbor och billiga träbollar. Det liknade mer hockey och man spelade runt kyrkorna under söndagar. Denna enkla form av golf försvann när reformationen införde två kyrkobesök varje söndag och prästerskapet inte tyckte att folk skulle roa sig på söndagar. Samma öde drabbade det besläktade spelet kolven i Holland.

    Den andra formen av golf spelades av herremän på linkslandet utmed kusten. De använde träklubbor av olika längd och loft och dyra fjäderfyllda läderbollar. Skottland har perfekta naturliga förhållande för golfspelet i den lilla landremsa mellan hav och land som kallas links. Här var den sandhaltiga jorden mager och gav en mjuk och tunn gräsmatta som aldrig växte sig alltför frodig. Området användes till bete för djuren och som rekreationsområde för stadsbefolkningen. Området var en allmänning och här kunde golfspelet utvecklas med de kännetecken vi känner igen – fairway, sandbunkrar och green-område med ett hål. Här spelades golf mitt bland kreatur och helglediga familjer. En caddie gick före och varnade allmänheten för slaget ,som skulle komma, och innan spelaren slog till skrek caddien ut ett kraftigt ”fore” som varning.

    Det är denna form av långgolf som överlevt den protestantiska kyrkans regler och utvecklats till den moderna golfen. Ursprungligen var golf en vintersport Man spelade från tidig höst till sen vår. Ett naturligt avbrott behövdes under sommaren för att låta fåren hinna beta av det växande gräset (gräsklipparen kom inte förrän i mitten av 1800-talet). Dessutom var det mycket annat folk i rörelse ute på linkslandet under den varma årstiden.

    The Blackheath Golfers

    Det finns ingen säker källa som kan slå fast golfens ursprung, men det rådande antagandet inom historisk forskning är att skotska handelsmän på besök inspirerades av det holländska spelet kolven, som utövades där på vintertid.

    St Andrews var under medeltiden en av de viktigaste städerna i Skottland. Man hade livlig handel tack vare sin hamn, ett universitet och staden var ett kyrkligt centrum. Redan under 1400-talet spelade man golf på strandängarna nordost om staden. Golfbanan kom att bestå av elva hål ut och elva tillbaka. När floden Edens lopp ändrades och de yttersta fyra hålen skars av återstod 18 hål och det blir sedan den standard alla andra golfbanor i världen formas efter.

    Mot mitten av 1700-talet börjar golfspelet formaliseras allt mer. De första golfklubbarna bildas i Edinburgh 1744 och St Andrews 1754. The Honourable Company of Edinburgh Golfers instiftar en tävling och till den skrivs de första kända golfreglerna. Golfbollarna var gjorda av läder som stoppats med fågelfjädrar. Utöver träklubbor började nu även järnklubbor tillverkas. De behövdes när bollen förirrat sig ner i en hålighet eller ett hjulspår i marken. Under 1700-talet var golfen fortfarande en sport för herremän. Det var först vid mitten av 1800-talet som golfen fick riktig fart och började växa och då främst tack vare att den billigare guttaperkabollen uppfunnits och att järnvägsnätet snabbt byggdes ut.