Den stora golfboomen

Under 1980- och 1990-talen upplevde svensk golf en boom i paritet med vad England och USA gått igenom nästan 100 år tidigare. Det byggdes banor och bildades klubbar överallt i landet och det tycktes som att ”alla spelar golf”. Viktiga förklaringar var det ekonomiska välståndet, ökad fritid och bilsamhällets mobilitet. Men det krävdes också en popularisering och en medial uppmärksamhet för
att människor skulle välja just golf som fritidssysselsättning.

Sven Tumba inviger Sala GK.

En enskild person, Sven Tumba, hade en stor del i detta. Sven Tumba var en av Sveriges största   idrottsstjärnor under 1950- och 1960-talen. Flerfaldig världsmästare i ishockey, elitspelare i fotboll och slutligen även elitspelare i golf. Under de sista åren på 1960-talet bodde han i Skåne och upptäckte golfen. Han blev helt fångad av spelet och snart handlade hans liv om golf på en mängd olika nivåer – eget tävlande, banbyggnad, organisering av professionella tävlingar, invigningar, träningshallar, kändisevenemang mm. Tack vare sitt kändisskap och sin starka personlighet fick Sven Tumba mycket uppmärksamhet i media. Plötsligt blev golf omskrivet på tidningarnas idrottssidor. Sven Tumba hade ett avgörande inflytande till att golf blev en folksport i Sverige.

Anders Forsbrand

Vid millennieskiftet hade antalet medlemmar i svenska golfklubbar ökat till 475.455 och antalet klubbar till 396. Svenska golfförbundet var därmed den näst största idrotten i Riksidrottsförbundet efter fotbollen. Det innebar en hektisk tid för förbund, banarkitekter och anläggare. Den starka etableringen av golfbanor medförde också kritik från personer som såg golfbanor som ett hot mot miljö- och naturvärden. I media kunde debatten tidvis var intensiv och många tillstånd för etablering av banor överklagades. Idag har den debatten ebbat ut. Allt fler inser nu att golfbanor tillför naturupplevelser och en större tillgänglighet till naturen för allmänheten, än vad det storskaliga jordbruket kan göra.

Under 1970-talet vågar svenska elitgolfare tänka tanken på att försöka konkurrera i de professionella tävlingarna i Europa. Vägvisare var Gunnar Mueller som 1973 blev första svensk att spela en hel säsong på Europatouren. Han lyckades också, som första svensk, att få spela alla fyra ronderna på The Open Championship. Kärstin Ehrnlund var pionjären bland damerna och blev först med en professionell tour-seger 1980.  Sex år senare gjorde Ove Sellberg om bedriften på den manliga sidan.

Lotta Neumann 1995

1970 arrangerades den fösta internationella proffstävlingen i Sverige, även här var Sven Tumba i centrum. Han mjukstartade genom att ta hit de riktigt stora internationella namnen som Arnold Palmer och Jack Nicklaus för uppvisningstävlingar redan i slutet av 1960-talet. Senare blev han initiativtagare som till Swedish Enterprise Open.
Golfförbundet och svenska PGA startade Swedish Golf Tour och med förebild från tennisen fick unga talanger sponsorstöd för sin professionella utveckling. Först ut i Team SAAB var trion Krister Kinell, Ove Sellberg och Magnus Persson.
Den första riktigt stora internationella triumfen för en svensk golfspelare kom 1988 när Liselotte Neumann vann US Women´s Open efter att ha varit i ledningen från start till mål. Med henne inleddes den starka epok för svensk damgolf internationellt som varat än till idag.

Två intensiva debatter pågick inom golfförbundet runt millennieskiftet. Det rörde sig dels om ”brevlådeklubbarna”. Björklidens Golfklubb hade plötsligt ett femsiffrigt medlemsantal, vilket irriterade traditionella klubbar som kämpade med sin ekonomi. Två tävlingshändelser med konstaterat fusk aktualiserade synen på golfsportens kärnvärden och etik. I båda fallen rörde det sig om elitspelare som fuskat för att nå bättre resultat i tävling.