Golfens regler

Dropping

Lek och idrott innebär oftast någon form av tävlingsmoment. Golfen var från början en lek som utvecklades till en idrott. Den tid vi talar om när allt detta började är sen medeltid.

De äldsta skriftliga reglerna.

De första skriftliga golfregler vi känner till nedtecknades 1744 av kaptenen för The Gentlemen Golfers of Leith (senare The Honourable Society of Edinburgh Golfers). Tävlandet uppfanns naturligtvis inte plötsligt 1744 utan hade praktiserats under den tid som golfen vuxit fram. Kanske hade det funnits nedtecknade regler tidigare. Antagligen hade det i alla fall funnits muntligt formade och accepterade regler. Kanske inte så precisa utan mer att de byggde på golfens idé och själ.
Vid mitten av 1700-talet formaliserades sällskap för golfspel på flera orter i Skottland – Edinburgh, St Andrews, Aberdeen, Montrose med flera. I sällskapen anordnades tävlingar för medlemmarna och då uppstod behovet av fastställda regler. Att reglerna för The Gentlemen Golfers of Leith betraktades som en förebild kan vi se genom att dessa 13 ”articles” återfinns med modifikationer i de regler som de övriga sällskapen i Skottland antog under andra delen av 1700-talet. Golfreglerna från 1744 i svensk översättning

Regelverk i ständig förändring.

Fundamentet för golfen och för de regler vi spelar efter idag, kan ses i dessa regler från 1744. Med golfens utvidgning i antalet utövare, banor och klubbar, liksom i förändringen av utrustning och bandesign, skapades ett behov av förändrade och mer preciserade regler. Under hela golfens historia har det varit ett kännetecken att reglerna diskuteras, modifieras och utvecklas.

Skall golfens regler spegla det vi uppfattar som golfens själ, lägga en grund för rättvisa, vara tydliga eller vara lätta att läsa och förstå? Det är olika förhållningssätt som diskuteras och inte alltid är de möjliga att helt förena. Hur som, så är det tydligt att det är behoven hos golfens praktiker som driver förändringen.

Från början av 1800-talet blev The Society of St Andrews Golfers (1834 namnändrat till The Royal and Ancient Golf Club of St Andrews – förkortat R&A) mer och mer normgivande för de regler som fastställdes av andra golfsällskap. Under andra hälften av 1800-talet växte golfen kraftigt på de brittiska öarna – från 20 klubbar 1850 till nära 1000 femtio år senare. En välmående borgarklass hade vuxit fram. Guttaperkabollen gjorde det billigare att spela golf och järnvägsutbyggnaden gav möjlighet att resa till olika banor. Det blev mer och mer vanligt att resa för att delta i en tävling. Regelverket mötte behoven med utökade och mer precisa regler.

Från spelare som tävlade om de brittiska amatörmästerskapen framfördes runt 1890-talet synpunkter att reglerna behövde en större omarbetning. R&A hörsammade önskemålet och tillsatte en kommitté med uppgift att göra en grundlig översyn. Resultatet presenterades 1891 och blev allmänt accepterat bland golfklubbarna.

R&A:s roll som golfens uttolkare befästs.

Handskrivna regler R&A 1902

I mitten av 1890-talet växte en debatt fram, även i andra klubbar, att R&A:s regelstiftande funktion för allt golfspel borde formaliseras. En kommitté tillsattes med en första uppgift att återigen revidera reglerna och möta spelets behov. Nu insåg man också att reglerna måste utformas med insikten om att golf spelades under högst skiftande förhållanden. Linksbanorna var inte längre den förhärskande miljön för golfspelet när golfbanor växte fram runt om i världen.1899 fastställde den nya versionen och denna betraktas som det första förenhetligade och officiella regelverket. Sedan dess är R&A:s position som uttolkare av golfens regler oomtvistad.

En handskriven översättning av R&A:s regler till svenska förelåg redan efter några år på initiativ av Viktor H Setterberg. När golfsektionen inom Svenska Gymnastik- och Idrottsföreningars Riksförbund höll sitt första styrelsemöte i juli 1904 beslöt man att ge ut en svensk översättning av de regler R&A fastställt 1902. Regelboken var i fickformat och med titeln: ”Golf-Regler antagna av St Andrews golfklubb”. På Svenska golfmuseet finns en handskriven version av denna översättning som var manus till den tryckta boken.
En svårighet vid översättningen till svenska var att hitta en bra motsvarighet till golfens speciella termer. Putting green blev inslags-platsen, bunker blev sandgrav och caddie klubbbärare i den första regelboken.

Amerikanarna formeras.

R&A incl descisions 1900

På andra sidan av Atlanten hade United States Golf Association (USGA) bildats 1895 av fem klubbar. Golfen var ung i landet men nya klubbar tillkom i snabb takt. Redan från start slog man fast att deras regelverk skulle vara detsamma som de R&A fastställt. Men man la in en brasklapp – R&A:s regler måste tolkas. De ledande företrädarna för USGA såg att de amerikanska spelarna var nybörjare som inte tillägnat sig golfens idé och därför behövde mer detaljerade regler. Under hela första halvan av 1900-talet utvecklades därför de regler som R&A respektive USGA fastställde åt olika håll. I USA var slagspel mer vanligt än matchspel. USGA:s regler blev också mer och mer detaljerade. Exempel på skillnader var att man tillät Schenectedy puttern, hade en avvikande bollstorlek, hade tagit bort stymieregeln och att man inte straffade misstag så strängt som det gjordes i R&A:s regler. Inga pliktslag utdelades t.ex. för ett slag ”our of bounds”. Att tvingas slå ett nytt slag från ursprunglig plats ansågs vara straff nog. Överhuvudtaget blev de amerikanska golfreglerna mindre straffande än R&A:s.

Förenandet

När förhållandet efter det andra förödande världskriget normaliserats, växte det internationella tävlandet och utbytet. Det blev då alltmer tydligt att golfreglerna måste bli helt gemensamma. För att möte den här debatten genomförde R&A en revision och lanserade en ny regelversion 1949 som till och med gick längre än USGA vad gäller skonsamma konsekvenser för misstag. Tvåslags-plikterna ersattes med en plikt och plikten försvann helt för ospelbar boll eller boll ”Out of bounds”. Det var en förhållandevis drastisk förändring för att komma från det traditionstyngda R&A. Snabbt visade den sig också vara ogenomtänkt.

För att lösa problematiken med skilda regler arrangerades en konferens mellan R&A, USGA och en representant var från de kanadensiska och australiska förbunden. Man kunde enas om i stort sett gemensamma regler att gälla från 1952. De plikter R&A tagit bort 1949 återkom, stymien försvann, putting-greenområdet definierades, regler infördes för provisorisk boll och bestämmelse om när boll fick lyftas för att rengöras. Man beslöt också om revision av reglerna vart fjärde år. Från 1968 har sedan golfvärlden haft helt gemensamma regler. Från 2019 har vi en ny genomgripande stadgerevision. En gissning att några av nyheterna kommer att tas bort vid nästa revision. Reglerna skal utvecklas med spelet.